Som allihopa missbruk borjade allting med en arom. Det ar precis sa historien ifall Alison Karlene Hodgins borjar, som med bara 18 ars alder borjade sitt aventyr i natdejtingvarlden. Och som all andra unga vuxna gjorde han det med obetackt och viss cynism. I sitt snack med Huffington Post, kommenterar kvinnan: “sjalv varje 18, i uppsyn basta vans kallare, latt berusad gallande billigt vin nar sjalv skapade en profil for henne som en bit av ett skoj.” Men Hodgins visste ej att detta lustighet skulle bli medelpunkt i hans liv en tid senare.

Bums efter borjade Alison prova natdejting gallande speciell hand. Som miljontals berattelser i varlden, Hodgins laddade ner Tinder pa natten, bara forut att senare angra sin tandstickor kungen morgonen och fortsatt att ta bort din profil. Denna handling foljdes av loftet att inte atervanda, men som hander med missbruk, varade hans ord inte forut lange.

Men bred denna tillfalle varenda Hodgins fortfarande ganska sund. Faktum ar att foto efter att hon borjade sitt aventyr i en varld av onlinedejting och svep at vanster och hoger, hittade kvinnan en partner. Detta karleksforbindelse varade ett ar. och det ar i slutet nar den sanna historien borjar.

Ett lockton med dragkamp

“Efter uppbrottet sorjde sjalv forhallandet innan jag laddade ner en ny app. ” anser Alison och forklarar hur han lyckades pricka plus tva potentiella par efter handelsen. Tyvarr varje ej turen pa hans blad. “Jag dejtade varenda och en i tvenne manader.”

“Efter varje uppbrott sa sjalv till mej allena att sjalv skulle plocka lite epok. Sjalv ville fokusera gallande mig jag. Hon skulle betanka over vem jag var och baksida av underben jag ville. Jag skulle ej ladda ner nagon dejtingapp.” Men tvenne veckor senare, Alison vaknade med sin telefon i handerna och en App Store flexibel med ordet “Dating” i sokfaltet.

Men varfor blir vi beroende av dejtingappar?

Naturligtvis skulle det vara orattvist att skylla Alison sjalv forut hennes dejtingappsberoende. Trots allt, de ar ett medium som alla andra att tillgodose ett fran de viktigaste manskliga behoven: onskemal ifall tillslutning.

I sjalva verket ar det just detta behov som gor oss “beroende” fran dessa applikationer. Hjarnan ar ett organ med frappant plasticitet, som kan omarbeta sin kemi som besvarande kungen en specifik upplevelse, och karlek och fasthallande ar bland de mest kraftfulla som du kan kanna.

Enligt Dr. Michael Merzenich, Chief Scientific Officer gallande Posit Science, dessa ar en fran de viktigaste upplevelserna som nagon kan ha i sitt leva. “Naturligtvis kan dessa upplevelser skapa nagra av de storsta forandringarna i hjarnan som en person kan uppleva”, kommenterar forskaren. Global DatingInsights.

Fransett avta foredrag om karlekens konsekvenser gallande den manskliga hjarnan, inneha Merzenich samt gjort en bit forskning om hur dejtingappar paverkar den. Har forklarar hon baksida av underben hander nar vi borjar svepa at vanster och hoger kungen appar som Tinder, och varfor.

“Vi vet att nar en person gor nagot fruktbar, som att ga gallande en fantastisk dejt eller traffa en lustig person, frigor hjarnan dopamin, en neurokemikalie forknippad med premiera. Det intressanta ar att hjarnan inte behover lite beloningen forut att losgora dopamin; ifall hjarnan forutser att beloningen kommer i framtiden frisatter den ocksa dopamin.

Fran denna motiv, nar en person borjar hem halka mellan potential tandstickor kungen en dejtingapp borjar hjarnan automatiskt forutse spanningen och beloningen av en dejt och frigor dopamin.”

Men Merzenich ar inte den enda som har lyckats fjattra detta sak till den manskliga kretsen. Dr Judson Brewer, i sin bok Det begarande sinnet, erbjuder ocksa en blick kungen denna aterverkning. Arme forklarar Brewer hur sociala appar av nagot batalj aktivera likadan “krets” som substanser som sprit, kokain, heroin, oxikodon och flera fler. Som tur ar har en dos Tinder i de flesta fall inte lika forodande konsekvenser som de substanser som namns har.

Natasha Dow Schull, antropolog och skribent till en bok som kopplar bundenhet till teknik, diskutera likheterna mellan spelautomater och dejtingappar. Som Schull kommenterar DailyBeastberoendet av dessa applikationer fungerar pa liknande metod som spelberoendet.

“Parallellerna finns i hur upplevelsen ar formaterad, oavsett om beloningar levereras eller ej. Om du ej vet vad du kommer att atnjuta eller nar, leder detta till mer uthalliga beteenden, som i sin tur ar de mest beroendeframkallande.

Du bygger den har forvantning, den forvantning bygger, och det blir en slags befrielse nar du far en premiera. Jackpotten, en ding-ding-ding, en matcha”.

Ett problem som drabbar vissa mer an andra

En examination gjord av Match, bekraftar antalet anvandare som tenderar att atervanda till applikationen kungen en oupphorligen basis. Enligt webben, 15% fran singlar gallande Tinder de kommenterar att de kanner sig beroende fran processen letar efter en dejt.

Av denna befolkning ar det mannen som tar den storsta delen, med 97 % hogre chans att bli torsk. Kvinnor utgor under tiden den minsta delen; men de ar 54 % mer benagna att drabbas fran utmattning efter denna process.

En tredjedel av anvandarna av dessa appar inneha aldrig gatt pa en dejt med nagon de inneha traffat kungen dem. Pro detta sammanfattas allting till ett slags “videospel”. I en artikel forut BBC, Lucy Vine beskriver denna upplevelse som att “tjana poang i ett videospel”. “Det ar ett tidsfordriv snarare tv:n nar jag ar uttrakad”, sager hon.

David Greenfield, professor i psykiatri bred University of Connecticut School of Medicine, haller med Natasha Dow Schulls och Lucy Vines resonemang. Framat tillagger han att i de flesta fran dessa fall finns det noll vi kan skapa pro att undsattning oss fran dessa beroendeframkallande kanslor.

Dopamin ar en kraftfull signalsubstans som ar kopplad till overlevnadskretsar som att inta och sex, sa vi talar ifall att skrida emot nagot som biologiskt har utvecklats i hjarnan under tiotusentals ar.

Fran denna syfte kan en fran losningarna ligga i att gallande djupet begripa det att ha fler alternativ kommer inte att skapa oss lyckligare. I sjalva verket, enligt Greenfield, “stressar det oss an mer.”